Ett hållbart liv – En ny start

Fredagen den 3 september 2021 skulle jag göra mitt första arbetspass på min nya arbetsplats. Hade bestämt mig för att det var nu det nya skulle ske. Skulle börja må bra. Jag hade länge känt att jag inte riktigt hunnit med – att jag inte varit med.

Jag cyklade till jobb och även om det var en liten grej så var det åt rätt håll, både för min ekonomi, vårt klimat och för min hälsa. Skulle fortsätta bygga mig ett hållbart liv.

En kraschlandning på betonggolv

Det blev inte så mycket mer med den arbetsdagen mer än att jag kom dit. Hälsade och pratade lite med min nya kollega. Magen var i uppror, men det är den alltid så det var i sig inget konstigt. Jag gick på toa och därefter så svarade jag på ett meddelande från Janni eftersom dom skulle komma dagen efter. Direkt därefter så gick jag in för att börja arbeta. Började må konstigt, känna mig kallsvettig och illamående. Sen minns jag inget. Jag kan inte säga att det blev svart, för det minns jag inte. Utan jag minns att jag mådde dåligt och jag minns att jag sedan låg i soffan. Jag minns en ny röst eftersom min kollega hade ringt in grannarna för hjälp med mig.

Jag har fått berättat för mig att jag ringde Magnus och bad honom hämta mig, sedan minns jag att ambulansen var där. Fick inte följa med ambulansen, utan Magnus skulle hämta mig och köra in mig till akuten.

Kräkte och hade extremt ont i huvudet. Har i efterhand fått reda på att jag tydligen mellan att jag svimmade och hamnade i soffan även varit på toaletten, det har jag inget minne av och helt ärligt vet jag inte om jag ska känna mig glad eller ledsen över det.

Sämsta omstarten till ett hållbart liv

Jag tror att jag måste säga att det här var en extremt dålig start på mitt nya hållbara liv. Jag blev inlagd med extrem huvudvärk och låg inne i 4 dagar. Utan att dom egentligen kunde säga något mer än ”du har fått en hjärnskakning”. Vilket kändes som en diagnostisering som jag hade kunnat göra själv.

Men det är ändå början av det som sedan tog mig 10 dagar att inse, att landa i. Att jag vill leva fullt ut. Utan smärta, utan ångest och utan humörsvängningar. 

3 veckors sjukskrivning

Jag har svårt att förstå i hur jag ska kunna återgå till mitt arbete. Blir yr så fort jag reser mig allt svartnar. Jag mår illa och min huvudvärk ja den är här hela tiden. Men det är inget fel på mig. Alla prover och alla röntgenplåtarna såg bra ut. Det är bara att härda ut smärtan och ta lite paracetamol.

Söndagen den 12 september

Började jag må sämre igen. Alltså riktigt dåligt, men det kom inte förrän efter en trevlig fika med släkt för att fira att Lily fyller 6 år snart. Magnus såg ett blåmärke bakom höger öra som inte varit där innan. Jag blev såklart lite orolig men inte jätte. Däremot var jag trött efter besöket och gick och lade mig för att vila. Där och då blev det snabbt sämre med mig och jag ringde avdelningen som jag låg inlagd på som i sin tur rekommenderade att jag åkte in till akuten.

Akuten i Ängelholm, skickade mig till Helsingborg. Och där fick jag vara i 4 h innan jag blev hemskickad med en återbesökstid på morgonen efter.

Skallbasfraktur

Väl på akuten igen fick jag efter att jag väntat i 50 minuter veta att jo, jag hade visst en fraktur på skallen. Detta upptäcktes på samma plåtar som dom tog fredagen 10 dagar innan. Vilket gjorde att all behandling nu var ”för sen för att få” men självklart ville dom kolla upp mig ändå. Så jag fick ett hörseltest.

Jag hörde bra och skickades hem.

Hjärnskakning och skallbasfraktur

Det är dom diagnoser som jag fått och med detta så mår jag såklart otroligt kasst. Det är vila vila vila som gäller. Vilket verkligen inte alls är enkelt. Eftersom det blir extremt svårt att ligga still och lyssna på min tinnitus som jag tydligen fått av slaget – jag har googlat det, det är tydligen möjligt.

Att titta på film/tv är extremt ansträngande. Dels för att det både är bild och ljud och dels för att jag helst vill kolla på engelska saker. Vilket skapar ännu en ansträngning.

Lyssna på ljudbok försöker jag. Men att lyssna i dubbel hastighet som jag brukar är ju bara att glömma och sanningen är den att det känns rätt sävligt att lyssna då.

Läsa själv, funkar tyvärr inte, det glömmer jag direkt.

Jag får ju inte heller köra bil så länge jag har huvudvärken och eftersom den inte försvunnit- även om jag måste tillstå att den har minskat drastiskt. Så sitter jag liksom fast i mitt hem.

Men varför svimmade jag?

Denna frågan maler något extremt i mitt huvud. Vad var det som gjorde att jag svimmade. Jag tror att jag utan omsvep kan säga att min kropp la av. Den orkade inte med den takten, eller kanske nonchalansen som jag gett den. Den hängde sig och som alla vet – starta om datorn och se om den fungerar igen då. Så det var det jag tror att min kropp och hjärna tillsammans gjorde. Sen att jag föll väldigt olyckligt och skadade mig rätt ordentligt det var bara otur i situationen. Dom, alltså som läkarna, verkar inte vilja ta reda på varför jag svimmade riktigt. Så jag har inget svar, utan ”allt är bra”. Även om det nu inte var det utan jag har liksom ett ”hål” i huvudet.

Så nu lägger jag om, jag börjar leva ett mer hållbart liv

Eftersom detta inlägget har tagit två dagar att skriva. Så tycker jag att jag borde posta det nu och börja på nästa. Så att ni får något att läsa.

Men jag kan säga att jag verkligen har landat i några intressanta beslut. Som till viss del kommer påverka budgetmorsan en hel del. Men till viss del kommer öka äktheten i allt. Även om jag absolut inte varit oärlig/oäkta innan. Mer om det kommer.

premium

Mer från bloggen

Ett svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *